Ja ibland är jag lite för svag för gulliga saker. Kvickroten tex. För några år sen tyckte jag att det var ett gulligt litet gräs som ploppade upp i mitt ena land. Såg liksom ut som miniråg, så jag lät den vara.
Nu i år ångrar jag mej djupt, efter att jag har försökt mej på att få väck eländet.
Men, men den tiden kommer kanske när det är borta, bara jag orkar vara mer envis än kvickroten.
Ha en härligt solig söndagskväll.
Kram Nettan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar